Hjärtmuskelinflammation

Feber, halsont och bihåleinflammation; dessa har varit mina åkommor under den senaste månaden. Du som tränar vet hur frustrerande det är att drabbas av ett påtvingat sjukdomsuppehåll, du vet även hur svårt det kan vara att hålla sig från att träna. Den här artikeln besvarar frågan; varför är det viktigt att undvika fysisk aktivitet när man är sjuk?

”Alla vet att man inte ska träna när man är sjuk, varför lägger du tid på att skriva om det?”; med detta inspirerande buskap påbörjade en god vän mitt arbete med den här artikeln. Man får ge honom att det är en relevant fråga. Jag skriver den här artikeln för att jag upplever det som att få tar rekommendationen på tillräckligt stort allvar. Till en början var det inte mer än en misstanke men det dröjde inte länge förrän jag fick den bekräftad av Christer Malm (docent på Umeå universitet och idrottsfysiolog). Enligt honom är det inte ovanligt att infektionsdrabbade idrottare återupptar sin träning för tidigt för att undgå risken för förvärrade sjukdomssymtom (Malm, 2008), vilket gör min fråga högst aktuell.

Det är alltså många som går miste om den påtagliga risken att ens sjukdomssituation förvärras av träning. Jag undrar hur många det är som går miste om utsträckningen till vilken ens situation kan förvärras av att man tränar sjuk. Givetvis beror det på en hel rad faktorer, men sanningen är att om man har otur kan man faktiskt dö. Läkarna kallar det för myokardit, vi andra kallar det för hjärtmuskelinflammation.

Vad är hjärtmuskelinflammation?

Som namnet förtäljer rör det sig om en inflammation i hjärtmuskulaturen. Den vanligaste orsaken till hjärtmuskelinflammation är att hjärtat angrips av ett virus som sedan innan finns i kroppen; det kan röra sig om någonting så oskyldigt som att man har en förkylning (Viberg, 2010). I allvarliga fall krävs det vård på sjukhus, men oftast självläker en hjärtmuskelinflammation utan att utgöra något hot i sig. Här måste påpekas att om man upplever symtom av hjärtmuskelinflammation bör man alltid uppsöka akutmottagning och låta dem avgöra huruvida sjukhusvård är nödvändig eller inte. Vanliga symtom är bröstsmärtor, andfåddhet, hjärtklappning och hjärtarytmi (att hjärtat slår oregelbundet) (Scherstén, 2011). I sällsynta fall kan en inflammation orsaka svår kronisk hjärtsvikt och därmed utgöra en direkt fara för patientens liv (Rydén, 2013).

Kopplingen till träning

Varje gång man har en infektion i kroppen utsätts man för risken att drabbas av en hjärtmuskelinflammation; detta gäller alla människor i alla åldrar, oavsett hur frisk man är i övrigt och huruvida man går och tränar eller ej. Poängen är att om man väljer att anstränga sig fysiskt med en infektion i kroppen så ökar denna risk (Barbici, 2012). Risken kvarstår för övrigt om man mot slutet av sitt sjukdomsförlopp återupptar träningen för tidigt (Börjesson, 2011). Vi konstaterade tidigare att en hjärtmuskelinflammation oftast är lindrig och inte utgör ett hot i sig, men det betyder inte att man kan ta den här förhöjda inflammationsrisken för givet. Skenet bedrar nämligen.

För oss som tränar är den hotfria hjärtmuskelinflammationen en sanning med modifikation på grund av två saker. För det första så förblir en hjärtmuskelinflammation ofta odiagnostiserad pga. att ens ursprungliga symtom (t.ex. matthet och halsont) ”dominerar symtombilden”; helt enkelt överskuggar de tänkbara beläggen för en hjärtmuskelinflammation. Detta innebär att den som går och tränar med en infektion i kroppen löper risk för att samtidigt gå och bära på en hjärtmuskelinflammation, vilket i sin tur kan resultera i plötslig hjärtdöd (Rydén, 2013). För det andra så rekommenderas man sex månaders vila ifrån träning efter en hjärtmuskelinflammation (Mattsson, 2009); även om du med största sannolikhet överlever en hjärtmuskelinflammation så kommer den tveklöst innebära döden för din träning.
För mig är valet solklart; om jag känner mig sjuk så stannar jag hemma.

Litteraturförteckning

Barbici, I. (den 20 08 2012). Stockholms läns landsting råd om vård. Hämtat från www.1177.se: http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Hjartmuskelinflammation/ den 23 04 2013

Börjesson, M. (Första kvartalet 2011). friskis och svettis. Hämtat från www.friskissvettis.se: http://www.sthlm.friskissvettis.se/las-mer.aspx?ContentID=1401 den 23 04 2013

Malm, C. (2008). Malm. Hämtat från http://www.smittskyddsinstitutet.se/smittskydd/arkiv/2008/nr-1-2008/mattlig-motion-starker-immunforsvaret/ den 19 04 2013

Mattsson, M. (Sommaren 2009). Gymnastik och idrottshögskolan. Hämtat från www.gih.se: http://www.gih.se/PageFiles/316/IoK-2009-4%20sid%2026-32.pdf den 24 04 2013
Rydén, L. (den 23 04 2013). Nationalencyklopedin. Hämtat från www.ne.se: http://www.ne.se/lang/hjärtsjukdomar den 23 04 2013

Scherstén, F. (den 28 06 2011). apotekethjärtat. Hämtat från www.apotekhjartat.se: http://www.apotekhjartat.se/Fakta-fran-1177/lungor-och-luftvagar/ont-i-brostet/ den 23 04 2013

Viberg, R. (den 02 10 2010). Stockholms länds landsting - Råd om vård. Hämtat från www.1177.se: http://www.1177.se/Stockholm/Fraga-1177se/Fragor/Hur-marker-man-om-traning-under-infektion-skadat-hjartat/ den 23 04 2013